Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Välkommen att läsa om Mjölbys historia! Per Andersson har från mitten av 1970-talet ägnat sig åt forskning och kunskapsspridning om Mjölbys historia. Här finns att läsa texter från böcker, uppsatser och artiklar som han publicerat under 45 år. Texterna behandlar bland annat hur Mjölby har uppkommit och utvecklats från en medeltida kvarnby, via 1800-talets järnvägssamhälle till dagens kommuncentrum. De förmedlar kunskap om många av lokalsamhällets beståndsdelar, såsom naturförutsättningar, befolkningsutveckling, bebyggelse, kommunikationer, näringsliv, kommunindelning, allmänna val, politik, förvaltning, kyrka, utbildning, massmedier, kulturliv, ortnamn, dialekt, personer, släkter och heraldiska vapen. Några av sina böcker om ortens historia har Per Andersson givit ut i anslutning till att Mjölby stad uppnått jämna decennier: Mjölbyminnen (60 år 1980), Mjölbys studenter 1962–1991 (70 år 1990), Mjölbys gatunamn genom tiderna (80 år 2000) och Mjölbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum (90 år 2010). Till stadens 100-årsjubileum 2020 har han publicerat en samling texter om Mjölbys historia på hemsidan Mjölbyhistoria. Om Per Anderssons historiska arbeten Per Andersson är född 1961 i Mjölby stad av gammal mjölbysläkt och har i likhet med staden sina rötter i både kvarnarna och järnvägen. Han blev trettonde generationen från sin äldste kände anfader i kommunen, åttonde i församlingen och femte i tätorten. På Mjölby nya kyrkogård vilar femton av hans närmaste fäderne- och möderneanor, förutom dem som dessförinnan jordats vid kyrkan. I Mjölby och den intilliggande kvarnorten Öjebro har fem av hans svärdsanor efter varandra verkat inom kvarndriften vid Svartåns fall, från farfars farfars farfar till farfar. Mödernesläkten är nära förknippad med järnvägen genom Per Anderssons morfar, som var stationsmästare vid Mjölby–Hästholmens järnväg och vars morbror var ingenjören, byggmästaren, bruksägaren, industrimannen och riksdagsmannen Carl Jehander, kallad Järnvägskungen, som byggde mer än 200 mil av Sveriges järnvägsnät. I jordbruksnäringen som det nödvändiga underlaget för kvarnorten har Per Andersson ursprung närmast genom sin mormors familj, som ägde och brukade gårdar på slätten utanför Mjölby. Även på mödernet finns anknytning till kvarnindustrin i Mjölby genom släktförbindelser med den gamla kvarn- och godsägarsläkten Salomonsson i Mjölby norrgård med kvarnar. Per Anderssons farmor tillhörde en byggmästarsläkt från ett annat samhälle vid Svartån, Aneby, som grundades av en av hennes släktingar. Per Andersson är utbildad i statsvetenskap, historia, nationalekonomi, juridik, pedagogik, vetenskapsteori m m vid universiteten i Linköping och Stockholm. Han har också genomgått militär utbildning till värnpliktsofficer. Under drygt tre decennier har han varit verksam inom utbildningssystemet som bland annat gymnasierektor, censor, statlig utbildningsinspektör, undervisningsråd och sakkunnig i regeringskansliet. I 20 år, 1979–1998, var han anställd vid Mjölby gymnasium, de sista fyra åren som rektor och chef för den gymnasieskola där han själv fått sin utbildning. Han har också i mer än fyra decennier varit författare till böcker inom främst genealogi, heraldik och kommunalhistoria. Flera av hans böcker har blivit standardverk och han finns refererad i exempelvis Nationalencyklopedin. Ett allsidigt urval av hans produktion publicerades 2009 i den närmare tusensidiga antologin Texter – Tryckta skrifter 1974–2009 i urval om heraldiska vapen, svenskt namnskick, östgötsk och småländsk släkt- och personhistoria, Mjölbys lokalhistoria, konstitutionella frågor, utbildningsväsen m m. På det lokalhistoriska området har Per Andersson varit verksam sedan 16-årsåldern. Han var ledamot av Mjölby kommuns hembygdsråd 1978–1982 och sekreterare i Mjölby hembygdsförening 1979–1982. År 1992 bildade han Mjölbyhistoriska sällskapet med uppgift att på vetenskaplig grund skapa och sprida kunskap om Mjölbybygdens historia, och han var dess ordförande i åtta år till 2000. 1980 grundade han Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok och 1993 Mjölbyhistorisk tidskrift, och han var redaktör för dem till 1982 respektive 1999. Under årens lopp har han initierat och lett ett flertal mjölbyhistoriska dokumentations- och forskningsprojekt samt delgivit mjölbyborna kunskap om den lokala historien genom böcker, tidskriftsuppsatser, tidningsartiklar, föredrag, exkursioner och kurser. Per Andersson har publicerat närmare hundratalet arbeten om Mjölbyortens historia. Bland dem finns hans båda första böcker Sevärdheter i Mjölby kommun (1979) och Mjölby hembygdsförening och hembygdsgård (1979), den första översikten av ortens historia på decennier kallad Mjölbyminnen (1980), de biografiska uppslagsböckerna Mjölbybor (1981) och Mjölbys studenter 1962–1991 (1991) samt Mjölbys gatunamn genom tiderna (1999), som berättar stadens historia speglad i dess drygt 400 gatunamn och är resultatet av den största forskningsuppgift som någonsin utförts inom Mjölbys historia. Den behandlar hur Mjölby har uppkommit och utvecklats från en medeltida kvarnby, via 1800-talets järnvägssamhälle till dagens kommuncentrum, och den förmedlar kunskap om många av lokalsamhällets beståndsdelar, såsom naturförutsättningar, befolkningsutveckling, bebyggelse, kommunikationer, näringsliv, politik, förvaltning, religion, kulturliv, ortnamn, dialekt, personer och släkter. Per Anderssons senaste bok på området är Mjölbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum (2011), som tar ett helhetsgrepp om den lokala historien och baseras på hans forskningar från 1970- till 2010-talet. Härutöver har Per Andersson genomfört specialundersökningar av olika inslag i Mjölbys historia, förutom ortnamnshistoria och släkt- och personhistoria exempelvis indelningsförhållanden, allmänna val, massmedier och den lokala heraldiken. I första utgåvan av Mjölbyhistorisk tidskrift drog han upp de teoretiska och metodiska huvudlinjerna för en forskning kring Mjölbys historia präglad av helhetssyn och orsakssammanhang. Grundläggande för den lokala historieskrivningen är också uppsatsen Vad är Mjölby? – Olika Mjölbybegrepp och territoriella indelningar i Mjölbyområdet genom tiderna (Mjölbyhistorisk tidskrift 1/1993). Ett nytt perspektiv på ortens historia anlade han i Var Mjölby Sveriges huvudstad? – Konung Magnus ladulås residens Konungsberg i Mjölby socken (Mjölbyhistorisk tidskrift 2/1994). Rapporten Politiker och demokrati i Mjölby kommun (1995) redovisar resultatet av Mjölbyortens egen maktutredning, ett forskningsprojekt som Per Andersson bedrivit under fyra års tid med elever vid Mjölby gymnasium. Med början 1981 har Per Andersson också arbetat med att upprätta en matrikel över alla kommunala förtroendeuppdrag och deras innehavare i Mjölby kommun och dess 26 föregångare. Från 1986 och fram till 1999 sysselsatte han omkring 40 personer, avlönade av arbetsmarknadsverket, i detta och ytterligare excerperingsprojekt, som han organiserade och ledde ideellt. Ett annat sådant projekt för arbetslivsutveckling var uppbyggnad av en databas omfattande invånarna i Mjölby kommuns socknar fram till sekelskiftet 1900. Ett exempel på Per Anderssons initiativ för att föra ut lokalhistorisk kunskap är den Mjölbyhistoriska dag som han anordnade i Mjölby den 21 mars 1993, samtidigt som den nationella satsningen Den svenska historien invigdes i Stockholm. Som en praktisk tillämpning av kunskapen om Mjölbys historia har Per Andersson medverkat vid namngivning av flera gator i tätorten, bland annat Gymnasievägen anspelande på den gymnasieskola som han var rektor för. I Mjölby har Per Andersson också varit verksam inom Föreningen Norden. Han tillhörde styrelsen 1980–1998 och var ordförande från 1992. För att upprätthålla banden mellan dem som genomgått Mjölby gymnasium tog han 1990 initiativet till bildandet av kamratföreningen Mjölbygymnasisternas förening, som kom att räkna tusentalet medlemmar, och var 1990–2000 dess ordförande. Under dessa år var han också redaktör för kamratföreningens årsskrift Mjölbygymnasisten. I boken Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993) har Per Andersson redovisat sin kartläggning av alla städers, köpingars, municipalsamhällens, landskommuners, storkommuners och nutida kommuners "släktträd", som förgrenat sig genom indelningsreformer och andra sammanläggningar, delningar osv. Mer än 5 000 kommunala enheter följs där framåt respektive bakåt i "antavlor" för kommunerna. Per Andersson har också sedan mitten av 1970-talet utforskat olika östgötska och småländska släkter. Han har bland annat kartlagt de 32 släkter som utgår från hans anor i sjätte generationen (totalt ca 80 000 personer), redovisade i boken Östgötsk och småländsk släktbok (2008). Därutöver har han utrett avkomlingarna till fem 1600-talsförfäder på olika ansidor i form av större kognatiska släkter knutna till var sin flerhundraårig släktgård: Drögshultssläkten från Nykil (farfars far och mor), Björnarydssläkten från Lommaryd (farmors far och mor), Långarydssläkten (morfars far och mor, gården Kråkås), Besserydssläkten från Asby (mormors far, rusthållar- och nämndemannasläkten Berggren) och Ölmstadssläkten (mormors mor, gården Långeberg, präst- och ämbetsmannasläkten Almqvist). Dessa har också redovisats i bokform (1982–2014). Långarydssläkten, som han tillhör på fyra linjer, har från 1988 noterats i Guinness rekordbok som den största kartlagda släkten. Per Anderssons största släkthistoriska forskningsuppgift är hans kartläggning av drygt 275 000 efterkommande till arvmonarkins grundare Gustav Vasa, som har framhållits som den person genom tiderna som haft allra störst betydelse för svenskarna, både samtidens och eftervärldens, och 1544 gjorde Sverige ärftligt inom sin släkt. Forskningens resultat har redovisats i bokverket Sveriges kungasläkt (3 band, 2019). En stor del av Per Anderssons morfars släktingar, på både fädernet och mödernet, tillhör kungasläkten, närmast genom dennes mormor, som i sitt första äktenskap blev mor till fyra kungaättlingar och anmoder till medlemmar av ännu regerande furstehus, medan Per Andersson härstammar i hennes andra gifte med sin kusin. Projektet, som pågått under närmare ett halvsekel och varit särskilt intensivt de sista elva åren, har tagit i anspråk drygt 36 000 dokumenterade arbetstimmar, motsvarande 21 års heltidsarbete. För att hantera en större mängd släktingar och presentera dem på ett överskådligt sätt, har Per Andersson 1977–1982 konstruerat och därefter stegvis vidareutvecklat ett genealogiskt redovisningssystem med bland annat unika individbeteckningar för ättlingar och en särskild typ av stamtavla (beskrivet i Systema genealogiæ i Släkt och Hävd 1986:2, Sveriges släkter [1988], Östgötsk och småländsk släktbok [2008] och Sveriges kungasläkt [2019]). Metodiska synpunkter av principiellt intresse för genealogin har han också framfört i bland annat En svensk släktkalender i tiden – ett nationellt intresse (Släkt och hävd 1990:2) och Logik för redovisning av innehav och släktskap (Mjölbyhistorisk tidskrift 4/1995). Förutom ett 30-tal släkthistoriska böcker har Per Andersson medverkat i Svenska släktkalendern, Svenska antavlor, Släkthistoriskt forum, Släkt och hävd och andra tidskrifter och tidningar. Exempel på biografiska framställningar är levnadsteckningarna över hans farfars farfars mor Ann-Cajsa i Ybro (Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1990), hans morfars morbror Järnvägskungen Carl Jehander (bland annat Östgöta Correspondenten 1980-05-03) och hans farmors fäderneanor (Smålandssläkten Råsberg 2002) samt ett antal in memoriam 1981–2007. Som kursledare från 1979 har han utbildat hundratals personer i släktforskning och som rektor införde han kurser i släktforskning och lokalhistoria i gymnasieutbildningen. Han har även varit handledare för många gymnasisters specialarbeten inom dessa ämnesområden. Vidare har han under mer än 40 år hållit föreläsningar och lett exkursioner inom släkt- och lokalhistoria samt sedan 1982 anordnat ett 30-tal släktmöten. Långarydssläktens återförening i ursprungssocknen den 5 maj 1991 med 2 510 deltagare noterades som rekord av Guinness och vid en släktsamling 2007 återvände uppemot 7 000 släktmedlemmar, fördelade på två dagar, till Långaryd. För en mer organiserad släktsammanhållning har Per Andersson grundat tre släktföreningar, som han sedan starten också varit ordförande för: Släktföreningen Råsberg 1982, Släktföreningen Quarn 1983 och Släktföreningen Jehander 1984. För var och en av dessa har han också utgivit en årsskrift: Meddelanden från Släktföreningen Råsberg, Quarn respektive Jehander. Han har vidare utnämnts till hedersledamot av Almqvistska släktföreningen (1993), Tolfska släktföreningen (2001) och Släktföreningen Råsberg (2007). Per Anderssons arbeten rörande personnamn har framför allt kretsat kring den rättsliga regleringen av namnskicket och analys av personnamnets struktur. Han har framlagt förslag till en ny lag om personnamn, som presenterats i bland annat sex artiklar i Östgöta Correspondenten 1983–1988, begreppsanalysen Släkt och släktnamn (Släkt och hävd 1986:3–4), Angelägna ändringar i namnlagen (Släkt och hävd 1988:3–4), en riksdagsmotion, boken Lagskyddade namntraditioner (1989) och uppsatsen Ett oskick av namn utan mening (Släkthistoriskt forum 2007:4). I Lagskyddade namntraditioner framförde han också ett förslag till ny namnsdagslängd, som han utarbetat åren dessförinnan, med mer än 1 000 namn och grundad på förnamnens etymologiska släktskap. Längre än både släkt- och lokalhistoria har Per Andersson ägnat sig åt heraldiken med dess enkla, färgkontrasterande och traditionsfyllda kännetecken, som han fångades av redan i tioårsåldern. Inom denna disciplin möts många av hans andra intresseområden: namnskick (vapnet är för ögat vad namnet är för örat), genealogi, lokalhistoria, statsvetenskap (stater, kommuner och andra offentliga vapenbärare), juridik, språkvetenskap, praktisk konstutövning, grafisk formgivning, nordism (den nordiska korsflaggsfloran) samt ett estetiskt substansideal som han bekänner sig till. Hans heraldiska arbetsområden från närmare ett halvsekel är utspridda i spänningsfältet mellan teoretisk vapenkunskap och praktisk vapenkonst. Med Sveriges kommunvapen (1983) publicerade han den första redogörelsen någonsin för landets alla i kraft varande kommunala vapen. Han har också författat den första allmänna svenska handledningen i heraldik på årtionden, Svensk heraldik (1985, 2 uppl 1988). En fortsättning på dessa båda arbeten är boken Heraldiska vapen i Sverige (1989), som tillsammans med Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 (1994) upptar alla svenska kommunala vapen genom tiderna, totalt omfattande omkring 950 bärare. Inom heraldisk teori har han främst ägnat sig åt kodifiering av det heraldiska regelsystemet. Hans teser finns redovisade bland annat i Kvalitetsbedömning av heraldiska vapen (Svenska heraldiska föreningens tidskrift Vapenbilden 27/1989), handboken Heraldik – läran om vapenmärken (1993) och Förslag till lag om heraldiska vapen (Vapenbilden 51/2001). Rättsliga aspekter på heraldiken har han också framfört i Släktvapenrätt grundad på logik och funktion (Vapenbilden 65/2006). Genom sina böcker, tidskrifts- och tidningsartiklar, föredrag och utställningar har Per Andersson verkat för att sprida kunskap om heraldiken och praktiskt bruk av vapenmärken i det moderna samhället. Per Andersson har också komponerat vapen för släkter, organisationer, de båda kommunerna Hylte och Ockelbo, Östergötlands härader och landskapets alla omkring 170 socknar (Ockelbos vapen har sedan bildat grund för prins Daniels vapen). Den mest omfattande regionala vapenredovisningen är Östgötsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar (1998). Den lokala och regionala heraldiken har han behandlat i ett flertal ytterligare arbeten, såsom Kommunsymboler i Östergötlands län (Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1982), Heraldiska vapen i Mjölby (Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1989), Sockenvapen i Mjölbyområdet (Mjölbyhistorisk tidskrift 4/1995), Kommunala vapen inom Mjölby kommun (Vapenbilden 40/1996) och Nya sockenvapen inom Östergötlands län (Vapenbilden 44/1998). En ingående analys av ett vapenområde är Kvarnhjulsheraldiken i Mjölby – En stadssymbols 75-åriga väg genom vapenstrider till internationell förebild (Mjölbyhistorisk tidskrift 3/1994). Exempel på tidningsartiklar om heraldiken är Våra vapen (Östgöta Correspondenten 1981-11-28), Vapnet är för ögat vad namn är för örat (Östgöta Correspondenten 1986-07-29) och två debattartiklar om den nya regionen Västra Götalands vapen och flagga (Göteborgs-Posten 1997-12-09 och 1998-01-07). Per Andersson har vidare medverkat i översättning, komplettering och anpassning till svenska förhållanden av John Foleys bok Tecken, märken och symboler (1995). En annan symbolform som Per Anderson ägnat särskild uppmärksamhet är kretsen av uppemot 50-talet flaggor med skandinaviskt korsmotiv i olika färgkonstellationer. Den första samlade redovisningen därav var Kors så många olika flaggor! (Östgöta Correspondenten 1991-11-01), följd av böckerna Nordiska korsflaggor (1992) och Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994), vilken samtidigt är en studie i nordiska enhets- och särartstendenser. Han har också särskilt behandlat den svenska flaggans och nationaldagens historia, bland annat i Östgöta Correspondenten (1995-06-03) och i flera högtidstal på Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag, första gången 1980 på Mjölby hembygdsgård. Genom sitt initiativ att årligen den 25 juni – på den astronomiska årsdagen av Eriks av Pommern kröning till förste kung över det enade Norden 1397 – fira Nordens dag, vilket skedde första gången 1991 och även detta på Mjölby hembygdsgård, har Per Andersson medverkat till att återuppta bruket av Nordens gul-röda korsflagga med ursprung i Kalmarunionen. Med förebild i Skånelands flagga har han för flera olika kulturregioner utarbetat nya korsflaggor som efter hand kommit i bruk, bland annat för Norrland, Västsverige och Småland. Per Anderssons försök att introducera en gul-grön korsflagga för Gotland kom till uttryck i tre artiklar i Gotlands tidningar (1992-02-11, 1992-03-06 och 1992-04-02). Per Andersson tilldelades 2013 Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj i guld för "insatser inom det historiska fältet" och "stora insatser för heraldiken i Sverige". Av Per Andersson har utgivits bland annat Sevärdheter i Mjölby kommun (1979) Mjölby hembygdsförening och hembygdsgård (1979) Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1980 (1980) Mjölbyminnen (1980) Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1981 (1981) Mjölbybor (1981) Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1982 (1982) Släkten Råsberg (1982) Quarnsläkten (1983) Sveriges kommunvapen (1983) Släktkunskap (1984) Svensk heraldik (1985) Släktmatrikel 1988 – Per Anderssons tvåtusen närmaste anförvanter (1987) Långarydsättlingar (1988) Långarydsättlingar (andra upplagan 1988) Sveriges släkter (1988) Nya Långarydsättlingar (1988) Östgötsk och småländsk släktkalender 1988 (1988) Östgötaättlingar (1989) Heraldiska vapen i Sverige (1989) Svensk heraldik (andra upplagan 1989) Lagskyddade namntraditioner (1989) Lommarydsättlingar (1989) Ölmstadsättlingar (1989) Långarydssläkten (1990) Mjölbygymnasisten 1–7 (1990–2000) Mjölbys studenter 1962–1991 (1991) Nordiska korsflaggor (1992) Smålandssläkten Råsberg (1992) Smålandssläkten Almqvist (1992) Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993) Heraldik – Läran om vapenmärken (1993) Mjölbyhistorisk tidskrift 1–6 (1993–1999) Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 (1994) Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994) Släkten Jehander (1994) Ölmstadsättlingar (del 2 1994) Släkten Quarn (1995) Politiker och demokrati i Mjölby kommun (1995) Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium (1995, andra upplagan 1996, tredje upplagan 1997) Matrikel för Mjölby gymnasium (1995, andra upplagan 1996, tredje upplagan 1997) Östgötsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar (1998) Långarydssläkten (andra upplagan 1998) Mjölbys gatunamn genom tiderna (1999) Ölmstadssläkten (1999) Utbildning på entreprenad – Nationella kvalitetsgranskningar 2000 (2001) Långarydssläkten – Sju nyutforskade grenar (2002) Smålandssläkten Råsberg (tredje upplagan 2002) Tid för lärande – Nationella kvalitetsgranskningar 2001–2002 (2003) Ölmstadssläkten (del 2 2003) Släkten Lago från Gränna (2003) Besserydssläkten Berggren (2004) Långarydssläkten (4 band, sjunde utgåvan 2006) Östgötsk och småländsk släktbok (2008) Texter – Tryckta skrifter 1974–2009 i urval om heraldiska vapen, svenskt namnskick, östgötsk och småländsk släkt- och personhistoria, Mjölbys lokalhistoria, konstitutionella frågor, utbildningsväsen m m (2009) Långarydssläkten – Våthultsstammen (2010) Mjölbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum (2011) Långarydssläkten – Simonsstammen (2014) Sveriges kungasläkt – Ättlingar till arvmonarkins grundare Gustav Vasa (3 band, 2019)	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2022 Per Andersson Mjölbys historia i 34 kapitel Per Anderssons senaste bok om Mjölbys historia är Mjölbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum. Här finns alla dess 34 kapitel att läsa: Varför finns Mjölby? Orsakerna till Mjölbys uppkomst och utveckling är mer komplexa och spännande än man först anar. Vatten, höjdskillnad, teknikutveckling, människoförflyttning och kungen är inblandade. ➤ Ortnamnet Mjölby Under sin 800-åriga historia uppträder ortnamnet i fler varianter än nog något annat, och det är en missuppfattning att det är bildat av ordet mjöl. ➤ Mjölbybegrepp och indelningar Vad Mjölby är skiftar kraftigt i tid och rum. Namnet betecknar åtminstone ett tjugotal begrepp, och Mjölbys geografiska utbredning har stegvis ökat under århundradena. ➤ Kungliga fästet Konungsberg i Mjölby Sedan länge har det fallit i mjölbybornas glömska att Sveriges kung på sin tid residerade på en borg i Mjölby, som då spelade rollen som rikets huvudstad och kanske också hade samma grundare som Stockholm. ➤ Bebyggelsen i Mjölby kvarnby Trots att Mjölby brann ned till grunden 1771 finns förklaringar ända i medeltiden till varför dagens hus ligger där de gör. ➤ Vägnätet inom Mjölby by Dagens gator i Mjölby har sitt ursprung i de krokiga sträckningarna på allfarvägar som sedan medeltiden letat sig fram längs jordbrukslandskapets ägogränser och sammanstrålat vid passagen över ån via Mjölby holme. ➤ Mjölbygårdarnas marker Till gårdarna i kvarnbyn hörde inte bara kvarnar utan också ett lapptäcke av jordbruksmark, som förändrades i grunden vid både storskifte och laga skifte men som har satt tydliga spår ända in i nutid. ➤ Mjölbys ägare Ägandet av mark och vatten i Mjölby speglar samhällets förändring i den svenska historien. Kungliga personers medeltida donationer till kloster drogs in till kronan av Gustav Vasa och förlänades till en stormaktstida adelsman, innan först mjölnarna själva och sedan kvarnbolag blev ägare. ➤ Mjölby kvarnby blir regioncentrum Kvarnbyn har utvecklats stegvis under århundraden till handelsplats, stationssamhälle, municipalsamhälle, stad, kommuncentrum och centralort för hela sydvästra Östergötland. ➤ Lokalsamhällets funktioner i Mjölby Mjölby har under århundraden varit ett tämligen komplett lokalsamhälle. Det har sällan varit slumpen som avgjort var dess olika funktioner hamnat. ➤ Flerkärnestaden Mjölby Ungefär som London har Mjölby sitt ursprung i flera separata beståndsdelar som smält samman till dagens tätort. ➤ Mjölbys gröna lungor Om än Mjölby inte kan konkurrera med Malmö som Parkernas stad, så är grönområdena ett påtagligt inslag i stadsbilden. ➤ Över Mjölbys å- och järnvägsbarriärer Svartån och järnvägen har gjort Mjölby till vad det är men också skilt öst från väst. Att överbrygga hindren har varit en evig utmaning i stadsplaneringen. ➤ Vägars möten och förgreningar i Mjölby Mjölby har byggts inte bara utifrån kvarnbyn utan också kring korsningen mellan viktiga färdvägar i fyra väderstreck. ➤ Stadens delar i Mjölby I takt med att staden växt har nya stadsdelar tillkommit och under åren har både avgränsningar och namn förändrats. ➤ Det namnkungliga Mjölby Kungshöga, Kungsvägen, Folkungaplan och Vasastaden är exempel på kungliga spår i Mjölbys namngeografi. ➤ Heliga Birgitta och Sankte Per i Mjölby Östergötlands genom tiderna mest välkända kvinna har fått en gata i Mjölby, men hur kommer det sig att en annan har uppkallats efter Sankte Per? ➤ Mjölbys lokala monarki Stormaktstiden förde Anders Gyldenklou från Slomarp och hans ättlingar till en flerhundraårig maktställning utan motstycke i Mjölby socken. ➤ Grevskapet i Mjölby kommun Efter att traktens äldsta stad förlorat sina stadsprivilegier under Dackefejden gavs den under stormaktstiden i förläning till en invandrad skotte, som blev svensk greve. ➤ Partipolitikens mandat i Mjölby Under hundra år har Mjölby gått från direktdemokrati för bara män till kommunfullmäktige med kvinnlig majoritet. Många partier, karteller och fraktioner har kämpat om makten. ➤ Mjölby kommuns tillkomst Dramatiska förändringar av den lokala demokratin förvandlade på tjugo år 19 kommuner till en enda, under stor oenighet om vilket namn den nya kommunen skulle ha. ➤ Mjölbys riksdagsmän Under århundradena har 16 män från Mjölby tillhört Sveriges riksdag. Tidvis har staden till och med haft två ledamöter i parlamentet samtidigt. ➤ Tredje stadsmakten i Mjölby Många tidningar har kommit och gått i Mjölby och angränsande trakter, men Östgöta Correspondenten har bestått som mjölbybornas dominerande husorgan, grundat redan 1838. ➤ Slaget vid Mjölby 1543 Svensk historia med inblandning av tysk-romerske kejsaren utspelade sig vid Mjölby när Gustav Vasas och Nils Dackes trupper drabbade samman under Dackefejden. ➤ Kyrkobranden i Mjölby 1771 Tisdagen den 28 maj 1771 brann i stort sett hela Mjölby kvarnby ned till grunden. Med hjälp av rikskollekter i Sverige och Finland kunde en ny och mycket större kyrka stå färdig åtta år senare. ➤ Lärdomsstaden Mjölby Redan 1787 var alla vuxna mjölbybor utom en läskunniga, och vid gymnasiets tillkomst 1959 blev Mjölby utbildningscentrum för hela sydvästra Östergötland. ➤ Trängtrupperna i Mjölby För drygt hundra år sedan höll den expanderande järnvägsknuten på att också bli militärstad. Ett trängförråd blev verklighet men regementet hamnade i stället i Linköping. ➤ När Mjölbys gator fick namn Antalet gatunamn genom tiderna i Mjölby överstiger 400. Deras tillkomst speglar tätortens expansion och är resultatet av ett mödosamt arbete för att hitta passande etiketter till alla gator, vägar och torg. ➤ Sammansatta gatunamn i Mjölby Den språkliga konstruktionen av gatunamnen är en historia i sig, liksom mjölbybornas uttal av namnen. ➤ Berättande gatunamn i Mjölby Förutom att tjäna som adress till platser i tätorten har gatunamnen blivit en mångsidig återspegling av lokalsamhällets både historia och samtid. Bakom en del namn finns också både humor och misstag. ➤ Förvillande gatunamnsbyten i Mjölby Många gator i Mjölby har under årens lopp bytt namn och det finns gatunamn som har betecknat två och till och med tre olika gator. ➤ Kungsvägen – Mjölbys huvudgata Hogstagatan, Syavägen och Storgatan är gamla namn på det huvudstråk genom Mjölby som idag kallas Kungsvägen, men vägens namnhistoria är ännu mer komplicerad. ➤ Mjölbys kvarnhjulsvapen Mjölby stads och kommuns bildsymbol är inte vilket heraldiskt vapen som helst. Det har blivit förebild för en rad vapen både i Sverige och utomlands. Mjölbyvapnet har också en spännande tillkomsthistoria. ➤ Ett sekellångt liv i kvarnbyn Per Anderssons farfars farfars mors långa liv från 1818 till 1914 är ett exempel på hur tillvaron bland kvarnar vid Svartån kunde gestalta sig. ➤ Litteratur om Mjölby av Per Andersson En förteckning över drygt 200 böcker och andra texter av Per Andersson som på olika sätt berör Mjölby. ➤ Mjölbys gatunamn genom tiderna Per Anderssons forskning kring stadens 405 gatunamn redovisas i boken Mjölbys gatunamn genom tiderna, som ger en spegling av ortens historia från äldsta tid till idag. Alla texter om gatunamnen kan läsas här: Mjölbys gatunamn genom tiderna – Inledning ➤ När Mjölbys gator fick namn ➤ Hur gatunamn bildats i Mjölby ➤ Innehållsbakgrund till gatunamnen i Mjölby ➤ Förvillande namnbyten på Mjölbys gator ➤ Förslag till nya gatunamn i Mjölby ➤ Alla gatunamn i alfabetisk ordning ➤ A. Genomkorsande gator ➤ B. Gästgivaregården ➤ C. Västra kvarnbyn, Haga, Höglid och Kungshöga ➤ D. Södergården och Centrum ➤ E. Norrgården ➤ F. Gravgården ➤ G. Kattkälla ➤ H. Norra Eldslösa ➤ I. Södra Eldslösa ➤ K. Östra Lundby ➤ L. Västra Lundby ➤ M. Ryttarhagen ➤ N. Lundby, Sörby, Skrukeby och Hulje industriområden ➤ O. Prästgårdsgärdet och Egebybacken ➤ P. Slomarp ➤ Q. Albacken ➤ Födda i Mjölbytrakten Avskrifter av 17 500 notiser i födelse- och dopböcker för nio församlingar inom nuvarande Mjölby kommun: Allhelgona 1825–1895 ➤ Herrberga 1850–1898 ➤ Hogstad 1857–1897 ➤ Högby 1857–1894 ➤ Järstad 1634–1895 ➤ Mjölby 1818–1894 ➤ Skänninge 1874–1897 ➤ Västra Harg 1826–1894 ➤ Väderstad 1849–1897 ➤ Mer om Mjölby Politiker och demokrati i Mjölby – en maktutredning ➤ Mjölbyborna som bytte namn ➤ Mjölbyhistoriska sällskapet ➤ Minnesord Carl Gustaf Ehrenkrona in memoriam ➤ Karl Gösta Gilstring in memoriam ➤ Paul Karlström in memoriam ➤ Berndt Möller in memoriam ➤ K G Tengstrand in memoriam ➤ Utbildning Lärdomsstaden Mjölby ➤ Elevkommunen vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan ➤ Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997 ➤ Arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997 ➤ Verksamhetsberättelse för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997 ➤ Tid för lärande – nationell kvalitetsgranskning ➤