S V E R I G E S   K U N G A S L € K T

 

P E R   A N D E R S S O N S   K A R T L € G G N I N G   A V   € T T L I N G A R   T I L L   A R V M O N A R K I N S   G R U N D A R E   G U S T A V   V A S A

 

 

 

 

 

slekt.se

Start

 

Stamtavla

SlŠktens utbredning

Tronfšljden

KŠnda Šttlingar

SlŠktnamn

Ortnamn

6 juni

 

Forskning och kŠllor

Bokverk med Šttlingarna

Hitta rŠtt i slŠkten

Redovisningssystem

Hur mycket slŠkt

Fšrkortningar

Om personuppgifter

RŠttelser

Efterlysningar

Svara pŒ slŠktbrev

 

Kontakt

Om Per Andersson

 

UpphovsrŠtt/Copyright

© 2018 Per Andersson

Uppdaterad 2018-01-01

 

Forskning och kŠllor

                                                     

Att kartlŠgga en slŠkt, det vill sŠga spŒra en stamfaders eller stammoders barn, barnbarn osv fram till i dag, innebŠr ett samspel mellan delen och helheten. MŒlet Šr en komplett struktur med kunskap om alla slŠktmedlemmars existens och deras inbšrdes relationer samtidigt som fullstŠndiga, korrekta och aktuella uppgifter efterstrŠvas om var och en. Fšr ett sŒdant resultat fordras tillfšrlitliga kŠllor och funktionella metoder med krav pŒ bŒde sŠkerhet och – sŠrskilt vid ett stort antal slŠktmedlemmar – effektivitet.

SlŠktforskningens kŠllor bestŒr huvudsakligen av myndighetsdokument som upprŠttats fšr andra syften Šn att skriva slŠkthistoria, och brister i deras fšrekomst, innehŒll och kvalitet sŠtter grŠnser, sŠrskilt bakŒt i tiden, fšr vilken efterfrŒgad kunskap som kan nŒs. €ven nŠr primŠra kŠllor finns med information som Šr offentlig kan begrŠnsningar i tillgŠngligheten pŒkalla att andra kŠlltyper ibland anvŠnds, pŒ grund av exempelvis geografiska avstŒnd till arkiven, administrativa rutiner dŠr eller avsaknad av sškmšjligheter. Det kan innebŠra visst avkall pŒ fullstŠndigheten men fŒr inte i avgšrande avseenden pŒverka riktigheten hos resultatet.

Variabler

UtgŒngspunkten fšr val av kŠllor Šr sjŠlvfallet den information som eftersšks, det vill sŠga vilka variabler som ska fšrses med vŠrden fšr varje enhet (slŠktmedlem). En talrik krets av Šttlingar gšr det nšdvŠndigt med koncentration till en uppsŠttning grundlŠggande uppgifter om varje person. Det tillgodoses med koncisa svar pŒ frŒgorna vem, vad, var, nŠr och hur i form av fšljande variabler: fullstŠndigt namn (alla fšrnamn, tilltalsnamn, fadersnamn, tillŠggsnamn/mellannamn, slŠktnamn/efternamn, regionalt Šven gŒrdsnamn) i lydelse frŒn namngivningen efter fšdelsen och efter varje eventuell Šndring, yrke/titel, bostadsort (den nuvarande respektive fšr avlidna den huvudsakliga, tŠtort eller fšr landsbygdsboende socken), fšdelsedatum och dšdsdatum samt relationer bakŒt (fšrŠldrar), framŒt (barn) och i sidled (samhšrighet) med uppgift om samhšrighetstyp (gift, registrerad partner, trolovad, samboende, i švrigt andra fšrŠlder till barn), datum fšr samhšrighetsrelationens ingŒende och eventuella upplšsning (endast Œr fšr samboende).

KŠllor

SlŠktutredningen Šr huvudsakligen inriktad pŒ Šttlingar i Sverige. Den grundar sig pŒ information i offentliga kŠllor och eventuellt kompletterande upplysningar frŒn slŠktingarna sjŠlva. I fšrsta hand har det svenska folkbokfšringsmaterialet anvŠnts: de olika fšrsamlingarnas kyrkoarkiv (frŠmst fšdelse-, vigsel- och dšdbšcker, husfšrhšrslŠngder, fšrsamlingsbšcker, flyttningslŠngder, kyrkorŠkenskaper och personakter), numera fšrvarade i respektive landsarkiv eller motsvarande stads- eller regionarkiv och tidigare hos vederbšrande pastorsŠmbete, samt skattemyndigheternas datoriserade folkbokfšring pŒ olika orter i landet fšr tiden efter halvŒrsskiftet 1991, frŒn 2004 samordnad inom Skatteverket. Andra kŠllor Šr bouppteckningar, dombšcker, mantalslŠngder, Šktenskapsregistret och fšr personer i Stockholm rotemansarkivet.

TillgŒng till kŠllmaterialet har nŒtts genom ett stort antal besšk allt sedan 1970-talet hos de olika arkivmyndigheterna, sŒsom Riksarkivet, Krigsarkivet, olika landsarkiv och stadsarkiv, skattekontor och Œtskilliga pastorsexpeditioner runt om i landet. I tilltagande grad har det ocksŒ studerats i avfotograferad form pŒ fšrst mikrofilm, sedan mikrofiche och dŠrefter online via Genline, Svar och Arkiv Digital. HŠrtill kommer otaliga kontakter per brev, e-post och telefon, varigenom information erhŒllits ur kŠllor i kopierad, avskriven eller muntlig form.

Som hjŠlpmedel i forskningen och i viss utstrŠckning Šven kŠllor har vidare tjŠnat digitala databaser som Sveriges dšdbok, Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, 1910, 1950, 1960, 1970, 1980 och 1990, Befolkningen i Sverige 1880–1920, Rotemannen, Emibas och Begravda i Sverige. En del av folkbokfšringens aktuella information har hŠmtats via allmŠnhetens terminal hos Skatteverket och privata webbplatser med data frŒn folkbokfšringen. KŠnnedom om en del personers tilltalsnamn och yrke hŠrršr frŒn sajter som innehŒller information som utvecklats ur telefonkatalogen. Vissa uppgifter har ocksŒ kunnat tillfšras frŒn tryckta slŠkt- och personhistoriska verk.

I slutskedet av arbetet utsŠnds ett utdrag av slŠktuppgifterna till en representant fšr varje slŠktfamilj bosatt i Sverige (i normalfallet den Šldsta Šttlingen pŒ varje linje, det vill sŠga till var och en i en syskonskara utan sin slŠktskapsfšrmedlande fšrŠlder i livet). DŠrigenom kan slŠktmedlemmarna kontrollera att inga fel fšrekommer i informationen och bidra med uppgifter som saknas i andra kŠllor, till exempel yrken, tilltalsnamn och sambofšrhŒllanden.

Forskningsmetoder

SlŠktforskningsarbetet bestŒr i att systematiskt fšlja alla slŠktlinjer under loppet av upp till 20 generationer, slŠktled fšr slŠktled och person fšr person, frŒn stamfadern till den sista eller senaste Šttlingen lŠngst ut pŒ varje linje. Antalet personer som dŠrmed ska sškas i kŠllorna škar lavinartat i takt med generationsvŠxlingarna. UtifrŒn kŠllsituationen utkristalliseras fem olika grundmetoder fšr forskningen, var och en med sin tyngdpunkt fšrlagd till ett av de fem Œrhundraden som fšljt efter stamfaderns eget. TidsgrŠnserna mellan skedena Šr flytande och olika metoder mŒste inte sŠllan anvŠndas šverlappande. Fšr varje ny generation upprepas den eller de aktuella metodsekvenserna.

1600-talet

Innan kyrkbšcker, i fšljd av 1686 Œrs kyrkolag, bšrjar fšrekomma mer allmŠnt, bestŒr folkbokfšringskŠllorna huvudsakligen av fšrteckningar šver personer som kan fšrvŠntas fullgšra fšrpliktelser mot staten i form av att betala skatt eller skrivas ut till krigstjŠnst. MantalslŠngden stabiliseras under 1600-talet som den viktigaste typen av sŒdana kŠllor genom att varje Œr redovisa en sockens invŒnare fastighetsvis. Informationen Šr fšrvisso knapphŠndig om bŒde individerna och deras relationer, och av olika anledningar saknas en del personer, men mantalslŠngden Šr en grundlŠggande kŠlla till kunskap om vilka mŠnniskor som existerat. Genom att kontinuerligt fšlja dessa i ŒrgŒngarna kan i gynnsamma fall ocksŒ en familjebild skapas.

Fšr kunskap om slŠktfšrhŒllanden Šr man dock ofta beroende av en annan typ av kŠllor, dŠr personers omnŠmnande tyvŠrr Šr mer slumpartat: bevarade texter, fšretrŠdesvis av juridisk karaktŠr, varibland tingsprotokoll i dombšcker intar en sŠrstŠllning. En tidsšdande genomlŠsning av dessa kan ge mšjlighet att lŠgga ett inte sŠllan avancerat pussel med chans till god kunskap om slŠktskap ocksŒ vid denna tid. En fšrutsŠttning Šr att personerna har satt spŒr i kŠllorna exempelvis vid fastighetsfšrvŠrv eller genom att upptrŠda som part eller vittne i tviste- eller brottmŒl och dŠrvid fŒtt nŒgon eller annan slŠkt- eller svŒgerrelation omtalad.

1700-talet

Kronologiskt ordnade fšrteckningar šver fšdda (eller dšpta, med uppgift om fšrŠldrar), vigda och dšda (eller begravda) finns fšr de flesta fšrsamlingar i Sverige bevarade frŒn och med 1700-talet, i mŒnga fall Šven en tid dessfšrinnan. Om kyrkobokfšring i dessa sŒ kallade ministerialbšcker saknas eller Šr ofullstŠndig kan ibland kyrkorŠkenskaper bidra till att fylla informationsluckor. En genomgŒng av dessa olika hŠndelsekŠllor fšr tid och plats som svarar mot de beršrda personernas kŠnda eller fšrmodade bosŠttning, parallellt med att de fšljs i de Œrliga mantalslŠngderna, gšr det mšjligt att rekonstruera familjer och tillfšra nya generationer av Šttlingar.

Fšr en mindre del av fšrsamlingarna finns Šven tidiga befolkningslŠngder, katekisationslŠngder, upprŠttade av kyrkan med nŒgot mer utfšrliga uppgifter om personerna Šn i mantalslŠngderna. €nnu saknas dock pŒ de flesta hŒll en kontinuerlig bokfšring fšr en persons livstid med flyttningsuppgifter, varfšr det kan vara svŒrt att fšlja exempelvis vart barn tar vŠgen nŠr de lŠmnar fšrŠldrarna och var de Œter upptrŠder nŠr de sjŠlva gifter sig och fŒr barn. Uppgifter om anhšriga i ministerialbšckerna, framfšr allt som dopvittnen, kan dock ge vŠrdefulla ledtrŒdar.

En viktig kŠlla till kunskap om slŠktskap Šr dšdsbodelŠgarfšrteckningen i Šttlingars bouppteckningar, vilka bšrjar fšrekomma mer allmŠnt efter att de reglerats i 1734 Œrs lag.

1800-talet

Under 1800-talet fšrbŠttrades kyrkans folkbokfšring avsevŠrt och Šttlingarna kan frŒn den tiden med tilltagande framgŒng fšljas genom hela livet i husfšrhšrslŠngder. DŠr fšrdes allt mer fullstŠndig information om individen och familjesammanhanget in under livsloppet, dŠribland flyttningshŠnvisningar och de mest centrala uppgifterna frŒn fšdelse-, vigsel- och dšdbšckerna (vilka i annat fall fŒr anvŠndas som kŠllor parallellt). FrŒn 1895 ersattes husfšrhšrslŠngderna med fšrsamlingsbšcker, som innehŒller motsvarande uppgifter och fortsatte att fšras pŒ 1900-talet. In- och utflyttningslŠngder anvŠnds fšr att lokalisera personer vid švergŒng frŒn en fšrsamling till en annan.

Fel och brister i uppgifterna kan medfšra att en person eller familj fšrsvinner frŒn kŠllornas kontinuitet. Viktiga hjŠlpmedel fšr att Œterfinna de fšrlorade Šr Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910, som i sškbar form upptar alla som respektive Œr var mantalsskrivna i riket, registret Befolkningen i Sverige 1880–1920 med direktlŠnkar till sidor i Arkiv Digitals avfotograferade husfšrhšrslŠngder och fšrsamlingsbšcker, Sveriges dšdbok 1901–2013 samt Begravda i Sverige. Emigrerade personer kan sškas i databasen Emibas.

Stockholm har fšr Œren 1878–1926 en avvikande folkbokfšring, dŠr husfšrhšrslŠngder och fšrsamlingsbšcker Šr ersatta med rotemansarkivet, till stšrsta delen digitaliserat i databasen Rotemannen.

1900-talet

Folkbokfšringen fortsatte i kyrkans regi och med i grunden samma kŠlltyper under 1900-talet till dess att den švertogs av skattemyndigheterna den 1 juli 1991. En stegvis utveckling Šgde rum, sŒsom tillkomsten 1947 av personnummer och personakter, dŠr all folkbokfšringsinformation sammanfšrdes, inklusive uppgift om fšrŠldrar, Šktenskap, barn och dessas andra fšrŠlder. Akterna fšrdes parallellt med de švriga bšckerna och fšljde med personen vid flyttning mellan fšrsamlingar, fšr att slutligen arkiveras i dšdshemfšrsamlingen eller dŠr personen var folkbokfšrd vid švergŒngen 1991.

Samma forskningsmetod som fšr 1800-talet kunde tillŠmpas fšr 1900-talet sŒ lŠnge kyrkoarkiven fšrvarades pŒ pastorsexpeditionerna, och den kan i princip fortfarande anvŠndas. Efter den kyrkliga folkbokfšringens upphšrande har dessa arkiv dock med fullbordan 2012 levererats till respektive landsarkiv. BegrŠnsningar i tillgŠngligheten dŠr gšr detta kŠmmaterial svŒranvŠnt fšr den tid dŒ det Šnnu inte publicerats online, det vill sŠga frŒn 1940-talets mitt eller ofta Šnnu tidigare.

Som ersŠttning kommer sekundŠra kŠllor till anvŠndning. NŠr den publika tillgŒngen pŒ fšrsamlingsbšcker slutar sšks och identifieras Šttlingarna i Sveriges befolkning 1950, 1960, 1970, 1980 och 1990 samt i fšrekommande fall Sveriges dšdbok. Ur dessa databaser, som i grunden ŒtergŒr pŒ folkbokfšringen, hŠmtas individinformation som namn och fšdelsetid samt formas hypoteser om slŠktskap och Šktenskap, framfšr allt utifrŒn sammanfallande namn och bostadsadress. Databaserna ger tillsammans ocksŒ information om namnŠndringar. De som avser Œren 1950, 1960 och 1990 innehŒller Šven uppgift om senaste civilstŒndsfšrŠndring (datum och typ), de bŒda fšrstnŠmnda dessutom yrke och slŠktnamn som ogift.

Relationer, sŒsom mellan fšrŠldrar och barn, kan dock inte fastslŒs genom befolkningsdatabaserna eller dšdboken utan fordrar en annan kŠlla. Fšr att kontrollera den hypotetiska familjebilden och tillfšra barn och samhšrigheter som den inte fŒngat in, anvŠnds bouppteckningar, som Šr tillgŠngliga utan begrŠnsningar pŒ landsarkiven (vid besšk eller genom bestŠllning av kopia) fšr tiden fram till halvŒrsskiftet 2001 (dŒ domstolarnas ansvar fšr bouppteckningarna upphšrde; dŠrefter ingivna bouppteckningar finns hos Skatteverket), i mindre omfattning kyrkoarkivens personakter samt, fšr personer som fortfarande levde den 1 juli 1991, Skatteverkets folkbokfšringsregister (se nedan), som ocksŒ innehŒller begrŠnsad information som avser tiden dessfšrinnan. Dessa tre kŠlltyper ger dock i vissa fall en ofullstŠndig bild, eftersom uppgift om Šldre barn och giften kan saknas i de bŒda senare och barn som avlidit utan efterkommande fšre sin fšrŠlder inte upptas i dennes bouppteckning.

Mšjlighet att pršva antaganden om fšrŠldraskap finns ocksŒ dels genom Statistiska centralbyrŒns utdrag ur fšdelsebšcker till och med 1957 som Šr tillgŠngliga pŒ mikrofiche i Riksarkivet, dels genom Skatteverkets nutida folkbokfšring Šven dŒ en fšrŠlder var dšd vid švergŒngen 1991 men barnet inte var det och har sina fšrŠldrar noterade. Uppgiftsluckor ršrande makar och datum fšr vigsel och skilsmŠssa kan fšr tiden frŒn 1921 fyllas med hjŠlp av Šktenskapsregistret, som 2011 šverfšrdes frŒn Statistiska centralbyrŒn till Skatteverket.

Anteckningar om tilltalsnamn Šr sŠllsynta i kyrkobokfšringen men fšrekommer ibland i personakter och fšrsamlingsbšcker. Bouppteckningar Šr en mer informativ kŠlla till den uppgiftstypen.

2000-talet

Det datoriserade folkbokfšringsregistret hos Skatteverket Šr den nutida officiella kŠllan till personuppgifter inklusive relationer. HŠr finns all folkbokfšringsinformation om personer som varit i livet efter halvŒrsskiftet 1991 samlad, med det unika personnumret som ingŒng. Registret var fšrst regionalt uppdelat pŒ de olika skattemyndigheterna men Šr numera gemensamt fšr hela riket. Fšr var och en som var folkbokfšrd nŠr systemet startade 1991 šverfšrdes dŒ den information som fanns i kyrkoarkivets personakt, med aktualitet som lŠngst tillbaka till den kŠlltypens infšrande 1947 (exempelvis kan en person som dŒ var bosatt hos sina fšrŠldrar ha dessa antecknade). Personakten motsvaras i dag nŠrmast av en generell personbild i folkbokfšringsregistret, men dŠr finns ocksŒ flera typer av sŠrskilda bilder som visar ytterligare information, exempelvis namnbyten.

Folkbokfšringsregistret Šr allmŠn handling och dess uppgifter Šr i grunden offentliga. Det gŒr att fŒ del av dessa genom exempelvis besšk pŒ ett skattekontor, telefonfšrfrŒgan hos skatteupplysningen eller begŠran om kopior (det vill sŠga utskrifter) av personbilder till en kostnad som regleras i avgiftsfšrordningen. Det Šr emellertid resurskrŠvande att fŒ all šnskad information šverlŠmnad pŒ det sŠttet, sŠrskilt nŠr mŠngden Šttlingar vid denna tid vuxit till en sexsiffrig numerŠr. DŠrfšr anvŠnds ocksŒ i detta metodskede ett tillvŠgagŒngssŠtt dŠr information som hŠrršr frŒn fokbokfšringen insamlas pŒ annat sŠtt fšr att tillfšra individuppgifter och forma relationshypoteser. DŠrmed kan kontakten med Skatteverket koncentreras till att kontrollera riktigheten i de senare och vid behov komplettera de fšrra.

Skatteverket har gjort en del av folkbokfšringens information direkt tillgŠnglig genom en allmŠnhetens terminal pŒ varje skattekontor med olika sškbara register, bland annat det sŒ kallade basregistret innehŒllande uppgifter om personnummer, namn och adress fšr hela befolkningen. I en databas šver slutlig skatt, dŠr alla personer som varit folkbokfšrda efter halvŒrsskiftet 1991 (Šven avlidna och utlandsboende) Šr sškbara pŒ personnummer, finns uppgift om fullstŠndigt namn med markering av tilltalsnamn, nuvarande adress, aktuellt civilstŒnd och senaste datum fšr civilstŒndsŠndring samt i fšrekommande fall dšdsdatum. Vissa slŠkt- och Šktenskapsrelationer fšr avlidna personer framgŒr av en databas fšr arvsskatt, och i Skatteverkets diarium, som ocksŒ Šr tillgŠngligt i allmŠnhetens terminal, kan registerinformation om Šrenden knutna till ett personnummer ge uppgift om Šktenskap, barn och namnbyten. Basregistret Šr dock numera ersatt med mšjlighet att fŒ motsvarande information via skatteupplysningen, och samma uppgifter finns i dag Šven lŠtt tillgŠngliga pŒ de olika privata personuppgiftssajterna.

Med hjŠlp av sŒdana – tidigare basregistret – samt de olika versionerna av Sveriges befolkning och Sveriges dšdbok insamlas individinformation och genereras relationshypoteser fšr de slŠktmedlemmar som nŒgon gŒng varit folkbokfšrda i Sverige efter halvŒrsskiftet 1991. Fšr att fixera informationen om varje persons relationer tillfrŒgas dŠrefter Skatteverket om personnummer fšr barn och makar samt datum fšr varje Šktenskaps ingŒende och upplšsning. Uppgifter om nytillkomna personer hŠmtas dŠrefter ur de nŠmnda databaserna, Šven tidigare namn enligt Sveriges befolkning. FrŒn folkbokfšringsregistret kompletteras med uppgift om framfšr allt barns andra fšrŠlder om denna inte framgŒr av tiden fšr fšrŠldrarnas Šktenskap, namn som ogift och andra burna namnvarianter, utlandsadress eller utvandringsland samt namn och fšdelsedatum fšr barn och samhšrigheter som aldrig varit folkbokfšrda i Sverige. Tilltalsnamn som saknas i folkbokfšringsregistret kan i vissa fall hŠmtas frŒn hitta.se eller eniro.se, som Šr tvŒ skilda databaser innebŠrande att information som inte finns i den ena kan pŒtrŠffas i den andra.

Adelns sŠrskilda folkbokfšring

Under generationerna nŠrmast efter Gustav Vasa tillhšr en švervŠgande del av hans Šttlingar i Sverige ridderskapet och adeln. Fšr de annars kŠllfattigare 1600- och 1700-talen har dŠrmed slŠktkartlŠggningen kunnat grundas pŒ den sŠrskilda folkbokfšring som utgšrs av riddarhusgenealogierna, framfšr allt genom Gustaf Elgenstiernas publicering i form av bokverket Den introducerade svenska adelns Šttartavlor (1925–1936), som bygger pŒ Gabriel Anreps Svenska adelns Šttartaflor (1858–1864). I detta material har informationen om samtliga beršrda personer gŒtts igenom och beaktats, ocksŒ fšr senare tid nŠr den allmŠnna folkbokfšringen har anvŠnts som huvudsaklig kŠlla. Detsamma gŠller olika ŒrgŒngar av Sveriges ridderskap och adels kalender, liksom Ointroducerad adels kalender och Svenska slŠktkalendern; frŒn denna litteratur har framfšr allt tilltalsnamn och titlar kunnat tillfšras. Vissa kompletteringar har gjorts med hjŠlp av Riddarhusets uppdaterade version av riddarhusgenealogierna pŒ CD (2002) och de av Sveriges slŠktforskarfšrbund utgivna supplementbanden till Elgenstiernas Šttartavlor (2008).

Fšr finlŠndska slŠktgrenar har pŒ liknande sŠtt anvŠnts Tor Carpelans €ttartavlor fšr de pŒ Finlands riddarhus inskrivna Štterna (1954–1965) och €ttartavlor fšr de pŒ Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade Štterna (1942) samt Finlands ridderskaps och adels kalender. Danmarks Adels Aarbog Šr motsvarande kŠlla fšr det danska rikets adliga Štter, hemmahšrande i omrŒden som i dag tillhšr Danmark, Norge, Sverige eller Tyskland.

Till Štter och slŠkter i denna litteratur gšrs hŠnvisningar, med angivelse av Štternas introduktionsnummer respektive ŒrgŒngar fšr slŠktkalendern. Referenser anges ocksŒ vid personer som tillhšr nŒgon av de slŠkter som Per Andersson tidigare redovisat, framfšr allt i bokverken LŒngarydsslŠkten, …lmstadsslŠkten, BesserydsslŠkten samt …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok (de 32 slŠkter som utgŒr frŒn hans anor i sjŠtte generationen).

Utrikes Šttlingar

De švriga Šttlingar i utlandet som infšrlivats med personbestŒndet Šr till stor del medlemmar av olika europeiska furstehus, varom information finns publicerad pŒ mŒnga hŒll. HŠr har som kŠllor anlitats tryckta genealogier i framfšr allt de tre etablerade verken EuropŠische Stammtafeln, Genealogisches Handbuch des Adels och Almanach de Gotha samt separata redogšrelser fšr enskilda furstehus, exempelvis i stats- eller hovkalendrar. Ett antal personer som varken varit folkbokfšrda i Sverige eller tillhšr nŒgot furstehus men har en nŠra hŠrstamning frŒn ett sŒdant har ocksŒ varit mšjliga att tillfšra genom litteratur. Fšr en del utlŠndska Šttlingar har begrŠnsad information kunnat hŠmtas i svenska folkbokfšringskŠllor eller bouppteckningar genom att de omnŠmns i sammanhang av en svensk slŠkting eller make.

Fortsatt forskning

SlŠktkartlŠggningen kan inte gšra ansprŒk pŒ fullstŠndighet, och redovisningen av dess resultat tjŠnar ocksŒ som utgŒngspunkt fšr vidare forskning. En mšjlighet som šppnar sig Šr att nŒgon gren som pŒ grund av kŠllsituationen inte Šr mšjlig att fšlja vidare framŒt rymmer en nutida Šttling som genom kartlŠggning av sitt ursprung har nŒtt fram till den blockerade personen frŒn motsatt hŒll och dŠrmed kan bana vŠg fšr fortsatt spŒrande av Šttlingar.